Det svenska folkhemmet

 

Om det finns något som definierar det svenska 1900-talet lär det vara idén om folkhemmet. Det var en tanke som kom upp gradvis under första halvan av seklet för att nå sin fulla potential under andra halvan av århundrandet. Även om folkhemmet inte har en lika konkret närvaro i den politiska debatten idag står det ändå klart att samhällspolitiken liksom våra dagliga liv har påverkats på ett fundamentalt sätt av dess idé. På så sätt lever folkhemmet vidare och lär fortsätta att göra det under många år framöver – oavsett om den politiska idén kommer att omsättas till praktik igen eller inte.

Arkitekten bakom folkhemmet hette Per-Albin Hansson. Han var statsminister under 1930-talet och det var i samband med hans tillträde som han myntade det numera berömda uttrycket. Med tanke på att det var en orolig period för Europa ansåg Hansson att det fanns ännu större behov av ett hem som skulle överskrida familjegränser och på så sätt vara verkligt inkluderade. Idén var att alla svenskar skulle få tillgång till grundläggande skyddsnät som sjukvård och tak över huvudet även om de inte var bemedlade. Den offentliga servicen skulle vara lika för alla invånare och bekostas av skattereformer.

Stockholm, Sweden - May 13, 2012 Traditional Swedish shop in the country, selling nearly everything. Such as milk, bread, vegetables, gasoline and everything for the household.

Folkhemmet var inte utan sina kritiker. Per-Albin Hansson var en socialdemokrat som trodde på behovet av att låta höginkomsttagare bekosta offentliga kostnader för mindre lyckligt lottade medborgare. Det betydde att han fick mycket mothugg av politiker på högerkanten som menade att samhället inte borde förlita sig på så dyra reformer som folkhemmet föranledde. Hansson fick dock stöd av ledande akademiker under perioden som Alva och Gunnar Myrdal som i sin ekonomiska forskning visade att det fanns en behövlighet av övergripande förändringar inom befolkningsfrågan.

Kopplingarna mellan universitetsvärlden och de politiska korridorerna var vid denna tidpunkt täta. Det var just sociologisk forskning som ofta låg till grund för att förbereda reformerna som politikerna sedan utförde. På så sätt kunde förespråkare för folkhemmet förlita sig på nya rapporter för att driva sina teser istället för att – som tidigare hade varit brukligt – endast förmedla sina åsikter utifrån ideologiska utgångspunkter. Folkhemmet ledde till att hushållen fick större resurser att utnyttja för exempelvis konsumtion. Medan de fick hålla tillgodo med fysiska butiker går det numera att hitta det mesta på nätet, som på allaannonser.nu.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *