Samhällspolitik och vuxenutbildning

Ibland vet man inte vad man vill utbilda sig till förrän man har uppnått vuxen ålder. Därför är det mycket viktigt att det finns vuxenutbildning i vårt samhälle. Kanske vill man vidareutbilda sig eller kanske vill man välja en helt annan väg i arbetslivet. Det finns många olika utbildningar till vuxna. Vissa är utbildningar som leder till ett specifikt yrke, medan andra utbildningar kan innebära att man får möjligheten att läsa upp eller komplettera betygen för att få behörighet till högskolan och universitet. SFI är också en oerhört viktig del av svensk vuxenutbildning.

Politiken styr vuxenutbildningar

De kommunala vuxenutbildningarna består av komvux, SFI och särvux. Utbildningarna ges både på grundläggande och gymnasial nivå. Samhällspolitik och vuxenutbildning går hand i hand och inom en snar framtid kommer det att genomföras en utredning om hur eleverna snabbare kan utföra sin studier. Ett steg i denna förändring är att ge lärarna på komvux fortbildning, eftersom det idag inte finns en särskild utbildning för lärare som vill undervisa på komvux. Något regeringen också ska titta över är hur betygsskalan ska se ut i framtiden. Kanske räcker det med enklare betyg istället för dagens betygsskala från A-F. Regeringens beslut efter utredningen kommer att tas den 31 augusti 2018.

Praktik på företag är viktigt för yrkesutbildningar

Det finns många olika varianter på utbildningar som passar vuxna. Utbudet ändras från år till år och styrs mycket av politiken och efterfrågan. Kanske vill man kunna börja jobba direkt efter utbildningen. Då är vuxenutbildningar som är yrkesinriktade det perfekta valet. I en yrkesutbildning är det vanligt att man får göra praktik på olika företag. Det är först då man får en känsla för yrket och arbetsuppgifterna på riktigt. Dessutom har man chans till att knyta nya kontakter och visa vad man går för. Det finns en rad olika förslag på praktikplatser, till exempel på företagsaktiviteter i stockholm med omnejd.

Kvinnlig rösträtt – ett kliv framåt

Sverige var långt ifrån det första nordiska landet med kvinnlig rösträtt, faktum är att Danmark, Norge och Finland var flera år före Sverige vad det gäller kvinnlig rösträtt. Riksdagen ältade frågan om kvinnlig rösträtt utifrån en statlig utredning som skulle pågå från 1907 framtill 1919 – det vill säga – det tog tolv år innan riksdagen röstade med majoritet för den kvinnliga rösträtten i Sverige. Motståndet kring en kvinnlig rösträtt återfanns hos både män och kvinnor i alla grupper av samhället, därav tog det lång tid för Sveriges riksdag att rösta fram en majoritet i Riksdagen. Det första allmänna valet – där både män och kvinnor kunde lägga sin röst – hölls det historiska året 1921.

Ett stort kliv framåt för rättvisa, jämlikhet och fullständigt politiskt inflytande för Sveriges kvinnor. Dock ett litet steg när det gäller att få komma in i maktens korridorer på riktig, det vill säga; att på allvar få jämlika löner, chefspositioner och ledarpositioner. Det skulle dröja ytterligare ca: 20 år innan kvinnor kom ut från hushållen och in på arbetsmarknaden. En stor orsak till kvinnornas intåg på svensk arbetsmarknad var andra världskrigets krigsberedskap i Sverige. Statistiken beräknar att ca 200.000-300.000 män sattes i krigsberedskap mellan åren 1938 och 1945 i Sverige. Det här med genushistoria är intressant och spännande, ta chansen och gör högskoleprovet och kom in på en genusutbildning vid ett universitet eller en högskola. Utbildning berikar verkligen intellektet.

Kriget, feminismen och samhället

Sverige var tvunget att mobilisera arbetskraften under andra världskriget och det blev kvinnornas uppgift att ta över männens arbetsåtaganden. Till största delen hamnade kvinnorna i mindre företag eller mellanstora företag. Inom industrin ökade inte antalet kvinnor i någon större utsträckning. Vad det gällde lönerna fick kvinnorna till en början ofta endast hälften betalt i lön i förhållande till männens löner. Detta blev en facklig fråga och kvinnorna lyckade komma upp i löner som var 80% av vad männen tjänat för samma arbetsuppgifter. Tro dock inte att kvinnorna skulle få vara kvar på arbetsmarknaden efter krigets slut. När de svenska männen återvände från krigsberedskapen blev ordningen återigen återställd – hemmafru-idealet återkom med full kraft i Sverige på 1950-talet.

Hemmafruidealet och arbetskraftsinvandringen

På den svenska arbetsmarknaden behövdes mer arbetskraft för att hålla industrin igång (som gick på högvarv efter ett sönderbombat Europa). Material, träråvaror och inte minst svenskt stål och järn krävdes för att kunna återuppbygga ett Europa i spillror. Dock var det inte de svenska hushållsfruarna som arbetat under kriget svenska staten ville sätta i arbetet. Istället påbörjades en mycket stor arbetskraftsinvandring till Sverige som skulle fortgå ända framtill 1970-talet. Till stor del var det invandrare som byggde upp det svenska folkhemmet under tidsperioden 1950 fram till 1970-talet. Det var inte förrän barnomsorgen under 1970-talet byggdes ut som svenska hushållsfruar på riktigt kunde kliva ut på arbetsmarknaden. Problemet med hushåll, barnpassning och familjeliv ville arbetsgivare lösa med deltidsarbete, såväl nu som då. Att deltidsarbetet fortfarande skall ses som en typisk kvinnofälla hänger ihop med kvinnornas lägre löner. Hög tid för Sverige att göra som Island – lagstifta fram jämställda löner!