Mona Sahlin

Mona Sahlin är en svensk före detta politiker som varit statsråd, innehaft flera olika ministerposter, varit vice statsminister 1994-1995 och blev partiordförande tillika partiledare för socialdemokraterna 2007-2011. Mona Sahlin kommer från en socialdemokratisk familj som haft politiska förtroendeuppdrag. Hon inledde sin politiska karriär 1982 och var då med sina 25 år den yngsta riksdagsledamoten. Sahlin tillhörde sedan 1990 det socialdemokratiska partiets verkställande utskott, det vill säga var en del av partiets innersta kärna, och förblev så till sin avgång 2011. Riksdagsvalet 2010 gick riktigt dåligt för socialdemokraterna, det blev partiets sämsta riksdagsval sedan införandet av allmän rösträtt, vilket gjorde att många krävde hennes avgång. Så blev det också och på socialdemokraternas extrakongress den 25 mars 2011 efterträddes Mona Sahlin av Håkan Juholt på partiordförandeposten. Mona Sahlin är sedan 1982 gift med den likaledes socialdemokratiske politikern Bo Sahlin och tillsammans har de fyra barn, varav ett dog innan ett års ålder. Sahlin har även en dotter från ett tidigare förhållande.

Svårt att hantera pengar

Tyvärr har Mona Sahlins enastående karriär fläckats av diverse affärer och politiska skandaler. Först ut var den så kallade ‘Toblerone-affären’, där tidningen Expressen i oktober 1995 rapporterade att Sahlin under den tid då hon var arbetsmarknadsminister 1990-1991 vid flera tillfällen använt statens kontokort för att göra privata inköp, bland annat choklad av märket Toblerone. Sahlin fick avgå från sin post och kunde vid det tillfället inte längre kandidera till partiledare. Vid den tidpunkten tyckte många att en del privata inköp inte var så farligt, men det har senare visat sig att hon egentligen haft svårt för det där med ekonomi under hela livet. Bland annat har hon i perioder haft skulder till kronofogden, främst på grund av obetalda skatter, och hon har också gjort personlig konkurs i sitt privata företag på grund av likviditetsproblem. 2014 blev Mona Sahlin Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism men den rundan slutade med att hon två år senare fick lämna uppdraget efter att hon hade utfärdat falska intyg åt sin livvakt. Det spekuleras om hon har ett förhållande med livvakten och hon erkänner sig skyldig till brottet, som ger 80 dagsböter. Mona Sahlin har även skrivit 2 böcker; ‘Med mina ord’ och ‘Möjligheternas land’.

Få tillskott i kassan

Det man kan lära sig av Mona Sahlin-affärerna är hur viktigt det är att ha koll på sin ekonomi. Men även den mest välskötta ekonomi kan ibland behöva tillskott i kassan. Man skulle kunna tro att det går bra att låna pengar även om man inte har en välskött ekonomi, men så är inte fallet. För att kunna få ellos privatlån upp till 30 000 kronor så behöver man ha en balanserad ekonomi och bra koll på sina inkomster och utgifter. Detta för att alla svenska kreditinstitut enligt svensk lag är tvungna att ta en kreditupplysning, det finns det ingen väg runt längre, vare sig för konsumenten eller för lånegivaren. I grund och botten är det dock bra, både för låntagaren och kreditgivaren. Lagstiftaren vill säkerställa att låntagaren kan betala tillbaka lånet och att kreditinstitut ska ta ansvar för att inte låna ut pengar till människor som inte kan hantera sina skulder. Ett privatlån kan man i princip använda till vad man vill, en semesterresa, en renovering eller varför inte lite Toblerone?

Hårdare debatter i svensk politik

Debattklimatet har blivit tuffare under de senaste åren och glåpord och epitet haglar i framförallt media och på internet men trots detta saknas verklig debatt. Det pågår en slags infantilisering inom den politiska retoriken och sällan är det argumenten som bär debatten framåt. Det verkar snarare som att man använder orden som slagträ i debatterna. Det är väl sällan som så många ord sagt så lite i svensk politik. Ibland talas det om självcensur och åsiktskorridorer. Man flyr de verkliga problemen i rädslan att hamna i skottgluggen för de fula orden och under tiden växer problemen. Yttrandefriheten har fått stryka på foten inför rädslan att bli uthängd på debattörernas skampålar.

Trumps fel att debatten hårdnat?

I en artikel med rubriken “Politiker använder hårdare uttryck i debatter” ondgör sig retorikexperten över det hon kallar för “Trumpifiering” och menar att det hårda politiska klimatet hämtat sin näring från Trumps retorik. Det stämmer inte riktigt. Infantiliseringen av det svenska språkbruket började långt innan Trump annonserade att han skulle kandidera till presidentposten. Visserligen kan Trump vara plump men den här gången är han oskyldig Det språkliga förfallet började tidigare. Det är det språkliga förfallet som får en svensk riksdagsdebatt på TV att likna en sandlåda där det mesta går ut på att smutskasta sin kontrahent snarare än att lösa problem. Det är en trist utveckling, speciellt för den som vill ha seriös, lösningsfokuserad, debatt.

Vem bestämmer över Åsiktskorridoren?

Nå, om det inte är Trump som skapat det bistrare klimatet inom svensk debatt vem är det då som bestämmer över åsiktskorridoren? Begreppet “åsiktskorridor” är intressant i sig då det är ett uttryck som använts under de senaste åren. I takt med att debattklimatet hårdnat så skapades begreppet “åsiktskorridor” och det användes första gången i en artikel i Expressen. Det intressanta är; hur, av vem och varför skapades åsiktskorridoren? Det är först när man är svaret på spåren som man förstår vem som har något att vinna på den låga nivån på svensk politisk debatt. Någon vill att den verkliga debatten ska tystna. Varför? Vi löser inga problem innan vi avslöjat vem som vinner på det infantila språkbruket.