Palmemordet är en tidlös gåta

Många spår och många teorier, men mordet på Sveriges statsminister är fortfarande inte löst. Olof Palme mördades den 28 februari 1986 på Sveavägen i Stockholm. Mordet skakade Sverige och utredningen är Sveriges och troligtvis världens största. Fantombilden som skapades utifrån uppgifter från vittnen gav flera tusentals tips, men fantombilden är troligtvis inte gärningsmannen. Varje vecka kommer det in två till tre tips gällande mordet. Olof Palme var socialdemokraternas partiledare mellan 1969-1986 och Sveriges statsminister 1969-1976 och från 1982 fram till sin död 1986. Under åren har flera personer erkänt sig skyldiga till mordet, men samtliga har avförts från listan av misstänkta.

Detaljer kring den nya misstänkte mördaren

Efter trettio år pekades en ny misstänkt gärningsman ut i våras. Okänt Säpo-material har överlämnats, material som kretsar kring en potentiell mördare som har kopplingar till Sovjetunionen och som ingick i en knarkliga. Den misstänkte mördaren var medlem i ett kriminellt nätverk, som under 80-talet var en av de stora aktörerna i svensk narkotikahandel. Uppgifterna som har samlats kopplar till viss del mannen med motståndsgruppen PKK. Denna liga ska ha haft ytterligare kopplingar till den östtyska säkerhetstjänsten och Sovjet. Uppgifter om diplomatbuggningen finns med i materialet, där det hävdas att Sovjetunionen känt till mordet på förhand genom avlyssning av en diplomat.

Misstänkte mördaren använde walkie-talkie

Ett 80-tal vittnesmål finns om personer som använt sig av walkie-talkies nära mordplatsen, alldeles för många för att inte tas på allvar. Den misstänkte mördaren ska även vid tidigare kriminella handlingar ha använt walkie-talkie. 30 år har gått sedan mordet på Olof Palme, men mordgåtan är ännu inte löst. En person har ställts inför rätta för mordet, Christer Pettersson. Han dömdes till livstids fängelse men domen överklagades och han friades. Olof Palme väckte starka känslor och han hade kontakter över hela världen. Han var en omtyckt politiker, men även kritiserad. Den 28 februari 1986 är en dag som alla svenskar kommer ihåg. Mordet på Olof Palme skakade inte bara Sverige, men även hela världen.

Sveriges grundlagar: Ett medborgarskydd

Nu i valtider så har åsikter och röster kommit från både höger och vänster: Både ifrån blocken och ifrån folket. Vi i Sverige har en rådande demokrati (inom en symbolisk monarki) och värdesätter de demokratiska principerna. Vi har en maktfördelningsprincip a la 1700-tal och en offentlighetsprincip som gärna hamnar i blåsväder. Sveriges fyra grundlagar gör det möjligt för oss att uttrycka oss, organisera oss och även låta en dammig kungafamilj bestå. De lägger till och med grunden för vad jag precis skrivit.

De fyra grundlagarna

Den nuvarande versionen av Regeringsformen kommer från 1974. Det är denna lag som bestämmer hur riksdagen samarbetar med regeringen och hur valen ska skötas. Men även lagar om föreningsfrihet, grundläggande rättigheter och religionsfrihet ligger under Regeringsformen.

Sucessionsordningen bestämmer vem som blir drottning och/eller kung. Men varför ordet “ordning” är med i denna lag beror på att det endast är ättlingar i rätt nedstigande led från Johan Baptist Julii som får ta över tronen, eller göra anspråk på den.

Vissa – som exempelvis Republikanska föreningen-gnisslar nog tänder över denna lag. Men de kan söka sig till en tandläkare i stockholm, för den äldsta svenska grundlagen är inte på väg någonstans!

Den här lagen ser till att alla i Sverige får skriva och publicera vad de vill i skrift – så länge texten inte bryter mot någon lag. Du är alltså fri att skriva allt ifrån religiösa skrifter, kritiska krönikor till satiriska artiklar.

Vad får man säga i tv, radio, film och internet? Allt. Enligt denna lag så ska det vara fritt att uttrycka sig. Men som tryckfrihetsförordningen säger, så får innehållet inte vara kränkande eller brottsligt. Det är dock en fin linje som måste dras, då Sveriges lagstiftningar vill skydda människan från hot, kränkningar och påhopp men ändå bevara en frispråkighet. Nej, det här får det tredelade rättsväsendet ta hand om, vi går vidare.

Vad de fyra grundlagarna möjliggör

I och med Sveriges grundlagar så möjliggör vi att folk kan organisera sig, tro på vad de vill, uttrycka sina åsikter och samtidigt vara skyddade. Ett riktigt medborgarskydd, helt enkelt. Under de här valtiderna så är det inte endast politikerna som får uttrycka sig, det är hela befolkningen. Allt går i en demokratisk anda, som ska motverka maktmissbruk, fulspel och en onödig distans mellan folk och stat. Det handlar även om att de som blir förtroendevalda till riksdag och regering, inte ska få fria tyglar att utnyttja folkets röst. De fyra grundlagarna, tillsammans med den tredelade maktfördelningen och tillhörande lagstiftningar och demokratiska normer håller Sverige ödmjukt, diktaturfritt och jantelagspositivt.