Palmemordet är en tidlös gåta

Många spår och många teorier, men mordet på Sveriges statsminister är fortfarande inte löst. Olof Palme mördades den 28 februari 1986 på Sveavägen i Stockholm. Mordet skakade Sverige och utredningen är Sveriges och troligtvis världens största. Fantombilden som skapades utifrån uppgifter från vittnen gav flera tusentals tips, men fantombilden är troligtvis inte gärningsmannen. Varje vecka kommer det in två till tre tips gällande mordet. Olof Palme var socialdemokraternas partiledare mellan 1969-1986 och Sveriges statsminister 1969-1976 och från 1982 fram till sin död 1986. Under åren har flera personer erkänt sig skyldiga till mordet, men samtliga har avförts från listan av misstänkta.

Detaljer kring den nya misstänkte mördaren

Efter trettio år pekades en ny misstänkt gärningsman ut i våras. Okänt Säpo-material har överlämnats, material som kretsar kring en potentiell mördare som har kopplingar till Sovjetunionen och som ingick i en knarkliga. Den misstänkte mördaren var medlem i ett kriminellt nätverk, som under 80-talet var en av de stora aktörerna i svensk narkotikahandel. Uppgifterna som har samlats kopplar till viss del mannen med motståndsgruppen PKK. Denna liga ska ha haft ytterligare kopplingar till den östtyska säkerhetstjänsten och Sovjet. Uppgifter om diplomatbuggningen finns med i materialet, där det hävdas att Sovjetunionen känt till mordet på förhand genom avlyssning av en diplomat.

Misstänkte mördaren använde walkie-talkie

Ett 80-tal vittnesmål finns om personer som använt sig av walkie-talkies nära mordplatsen, alldeles för många för att inte tas på allvar. Den misstänkte mördaren ska även vid tidigare kriminella handlingar ha använt walkie-talkie. 30 år har gått sedan mordet på Olof Palme, men mordgåtan är ännu inte löst. En person har ställts inför rätta för mordet, Christer Pettersson. Han dömdes till livstids fängelse men domen överklagades och han friades. Olof Palme väckte starka känslor och han hade kontakter över hela världen. Han var en omtyckt politiker, men även kritiserad. Den 28 februari 1986 är en dag som alla svenskar kommer ihåg. Mordet på Olof Palme skakade inte bara Sverige, men även hela världen.

Sveriges grundlagar: Ett medborgarskydd

Nu i valtider så har åsikter och röster kommit från både höger och vänster: Både ifrån blocken och ifrån folket. Vi i Sverige har en rådande demokrati (inom en symbolisk monarki) och värdesätter de demokratiska principerna. Vi har en maktfördelningsprincip a la 1700-tal och en offentlighetsprincip som gärna hamnar i blåsväder. Sveriges fyra grundlagar gör det möjligt för oss att uttrycka oss, organisera oss och även låta en dammig kungafamilj bestå. De lägger till och med grunden för vad jag precis skrivit.

De fyra grundlagarna

Den nuvarande versionen av Regeringsformen kommer från 1974. Det är denna lag som bestämmer hur riksdagen samarbetar med regeringen och hur valen ska skötas. Men även lagar om föreningsfrihet, grundläggande rättigheter och religionsfrihet ligger under Regeringsformen.

Sucessionsordningen bestämmer vem som blir drottning och/eller kung. Men varför ordet “ordning” är med i denna lag beror på att det endast är ättlingar i rätt nedstigande led från Johan Baptist Julii som får ta över tronen, eller göra anspråk på den.

Vissa – som exempelvis Republikanska föreningen-gnisslar nog tänder över denna lag. Men de kan söka sig till en tandläkare i stockholm, för den äldsta svenska grundlagen är inte på väg någonstans!

Den här lagen ser till att alla i Sverige får skriva och publicera vad de vill i skrift – så länge texten inte bryter mot någon lag. Du är alltså fri att skriva allt ifrån religiösa skrifter, kritiska krönikor till satiriska artiklar.

Vad får man säga i tv, radio, film och internet? Allt. Enligt denna lag så ska det vara fritt att uttrycka sig. Men som tryckfrihetsförordningen säger, så får innehållet inte vara kränkande eller brottsligt. Det är dock en fin linje som måste dras, då Sveriges lagstiftningar vill skydda människan från hot, kränkningar och påhopp men ändå bevara en frispråkighet. Nej, det här får det tredelade rättsväsendet ta hand om, vi går vidare.

Vad de fyra grundlagarna möjliggör

I och med Sveriges grundlagar så möjliggör vi att folk kan organisera sig, tro på vad de vill, uttrycka sina åsikter och samtidigt vara skyddade. Ett riktigt medborgarskydd, helt enkelt. Under de här valtiderna så är det inte endast politikerna som får uttrycka sig, det är hela befolkningen. Allt går i en demokratisk anda, som ska motverka maktmissbruk, fulspel och en onödig distans mellan folk och stat. Det handlar även om att de som blir förtroendevalda till riksdag och regering, inte ska få fria tyglar att utnyttja folkets röst. De fyra grundlagarna, tillsammans med den tredelade maktfördelningen och tillhörande lagstiftningar och demokratiska normer håller Sverige ödmjukt, diktaturfritt och jantelagspositivt.

Kända svenska diplomater

Genom historien har många svenska diplomater utmärkt sig genom sina insatser, som ofta har varit humanitära till sin natur. Flera av dem har också offrat sina egna liv i tjänsten.

En av dem var Raoul Wallenberg. Även om omständigheterna kring Wallenbergs död fortfarande är ett olöst mysterium, kan man idag anta att han dog under sin tid i sovjetiskt fängelse. Wallenberg är nämligen idag mest känd för att framgångsrikt ha räddat runt hundratusen judar från Ungern under den nazistiska ockupationen av landet. Wallenberg var där i egenskap av svenskt sändebud i Budapest, och utfärdade skyddspass till judar samt skyddade dem i byggnader som officiellt var svenskt territorium. När Budapest sedan belägrades av de sovjetiska arméerna istället, grep de sovjetiska myndigheterna Wallenberg då de misstänkte honom för spionage. Det var den 17 januari 1945. Wallenbergs öde efter denna händelse är ett mysterium – man vet bara att han i efterhand rapporterades ha dött den 17 juli år 1947.

En annan svensk diplomat som kan sägas ha gått i Wallenbergs fotspår (undantaget hans död) var Harald Edelstam, som också kallades ”1970-talets Raoul Wallenberg”. Det smeknamnet fick han efter att ha skyddat ett stort antal oppositionsmän under militärkuppen i Chile år 1973, och därmed ha räddat livet på dem. Innan dess hade han dock fått ett annat smeknamn: ”Svarta nejlikan”. Det förtjänade han under andra världskriget, då han räddade flera hundra judar och norska motståndsmän.

Ännu en svensk diplomat som blivit känd för sina insatser under andra världskriget var Folke Bernadotte, som förhandlade fram och arrangerade ett utbyte av krigsfångar som gjorde att 11 000 krigsfångar kunde återvända till Norge och Danmark via Sverige. Denna aktion har kommit att kallas ”De vita bussarna”, efter de vitmålade bussar som fraktade fångarna till ett Röda Korset-läger. Också Bernadotte gav sitt liv för sin tjänst, då han mördades år 1948 av terroristgruppen Sternligan. Detta var under ett uppdrag att medla i Israel-Palestinakonflikten som Bernadotte tilldelats av FN. Bernadottes förhandlingar kunde dock tas över av hans assistent, och ledde så småningom till en vapenvila mellan de två parterna i konflikten.

Att vara diplomat har på många sätt förändrats sedan dessa män utförde sina insatser för mänskligheten. Idag spelar internet en stor roll i internationell politik, precis som det gör i alla aspekter av livet, från att handla till att socialisera och att spela spel (till exempel på Megalotto.com). Det är svårt att säga om internets inblandning hade underlättat eller hindrat män som Wallenberg, Edelstam och Bernadotte i deras gärning.

Vad hände med Dag Hammarskjöld?

Dag Hammarsköljd var en svensk diplomat, nationalekonom och nobelpristagare. Han var FN:s generalsekreterare från 1953 fram till sin död. Hammarskjöld omkom i en flygolycka i nuvarande Zambia år 1961. Mer än 50 år efter Dag Hammarskjölds död råder det fortfarande osäkerhet kring vad som hände. Var det fråga om sabotage eller flygangrepp? Eller var det ett tekniskt fel på flygplanet? Gjorde piloten ett misstag när han skulle landa planet? Mysteriet kanske kan få lite klarhet i en ny bok om Hammarskjöld. Genom åren har det gjorts många utredningar om Hammarskjölds död men vad som hände är fortfarande en gåta.

Dag Hammarskjöld var en mångkunnig man

Dag Hammarsköljd föddes i Jönköping 1905, men han växte upp i Uppsala. Hans far, Hjalmar Hammarskjöld, var Sveriges statsminister 1914-1917. Dag Hammarskjöld studerade nationalekonomi vid Uppsala universitet och doktorerade 1933. Han började jobba på Riksbanken 1936 och var riksbankschef 1941-1948. Man behöver dock inte jobba på Riksbanken för att få råd med ett Attefallshus. Därefter blev Hammarskjöld statssekreterare vid utrikesdepartementet. Han var med och grundade OECD och han ledde flera svenska FN-delegationer. Efter Trygve Lies avgång valdes Hammarsköljd till FN:s generalsekreterare 1953. Hammarskjöld hade en unik syn på jobbet som generalsekreterare. Han ansåg att generalsekreteraren skulle jobba självständigt och i krissituationer skulle generalsekreteraren agera på eget initiativ, utan att konsultera Säkerhetsrådet eller Generalförsamlingen. Hans arbetssätt gjorde att vissa av FN:s medlemsländer ogillade honom. Sommaren 1960 bröt Kongokrisen ut. Den naturresursrika regionen Katanga förklarade sig självständig och bröt sig ur Kongo-Léopoldville. Det ledde till uppror och väpnade sammandrabbningar i hela landet. Hammarskjöld kallades in för att medla i konflikten.

En mystisk flygplansolycka

I september 1961 flög Dag Hammarskjöld till Kongo för att få till stånd en vapenvila mellan rebellerna i Katanga och FN-styrkorna som befann sig i landet. Natten mellan 17 och 18 september var han på väg till Elisabethville när planet, av okänd anledning, havererade. Hammarskjöld och de 15 andra personerna som fanns på planet omkom. Den första olycksutredningen tydde på att piloten hade flugit för lågt och missat landningsbanan. Inga spår av sprängämnen, missilangrepp eller kapning hittades. Det fanns dock många oklarheter kring olyckan. 1998 uppgav den sydafrikanske ärkebiskopen och frihetsledaren Desmond Tutu att det hade hittats brev i sydafrikanska arkiv som kopplar CIA, MI5 och sydafrikanska säkerhetstjänsten till olyckan. Enligt ett av breven fanns det sprängämnen gömda i ett av planets däck. 2011 skrev tidningen The Guardian att lokalbefolkningen hade sett ett mindre plan angripa Hammarskjölds plan men deras vittnesmål ignorerades i den officiella utredningen. FN:s generalsekreterare vill granska Hammarskjöld-dokumenten för att utreda vad som egentligen hände. Hammarskjöld är den ende av FN:s generalsekreterare som avlidit i ämbetet.

Viktiga nationalekonomer

Nationalekonomi är en akademisk disciplin som har stora politiska implikationer. På så sätt skiljer den sig något åt från andra typer av ämnesområden – som teoretisk filosofi eller antropologi – vars forskning ofta håller sig inom den akademiska fåran. Nationalekonomer blir istället flitigt refererade till av politiker och många ekonomer har gått vidare till att bli politiker själva. En anledning till det är förstås att samhällspolitiken i stor utsträckning består just av ekonomiska frågor. Hur ska våra gemensamma resurser fördelas? Några av de största nationalekonomerna i historien har försökt besvara den frågan.

Friedrich Hayek är en av nationalekonomerna som har fått störst genomslag både bland allmänheten såväl som i politiken och akademien. Margaret Thatcher gjorde ofta en poäng av att det var Hayeks filosofi som låg till grund för Storbritanniens ekonomiska politik under 1980-talet. Hayek var särskilt inriktad på frihet och ansåg att det var avgörande att varje medborgare hade möjlighet att utforma sina egna behov och preferenser. På så sätt kunde marknaden på ett bättre sätt tillfredsställa människors önskningar jämfört med en planlagd ekonomi i en socialistisk stat.

Milton Friedman var en annan ekonom med täta kopplingar till en liknande ideologi som Hayek. Faktum är att båda var förknippade med samma universitet i USA – University of Chicago. Därför kallas också liberalismen som Friedman och Hayek förde fram för Chicago-skolan. Friedman var en berömd strateg i USA under 1900-talet som i stor utsträckning förespråkade en laissez faire-approach till ekonomi, men hans slutsatser har fått många kritiker i vårt århundrade som menar att de inte tog hänsyn till människors speciella omständigheter.

Det finns också nationalekonomer i våra dagar som har ett stort inflytande på den politiska diskursen. En av dem är Thomas Piketty som skrev en betydelsefull bok 2013 om hur kapital skapas och bibehålls. Den grundade sig på många års insamlande av data som utgjorde tesen för Pikettys bok att personligt välstånd har byggts upp under mycket lång tid och är stabilare än vi tidigare trott. Piketty är ett bra exempel på en modern nationalekonom eftersom han innehar forskarpositioner vid olika universitet samtidigt som han utövar inflytande på den reella politiken.

SAMHÄLLSPOLITIK: TA ETT FÖRETAGSLÅN OCH RÄDDA FÖRETAGET

Om du har ett företag så är du en samhällsbärare. Utan fungerande och vitala företag stannar Sverige. Det är företagen som skapar jobb, ger skatteintäkter och utvecklar goda idéer. Därför är det klokt att ta ett företagslån och rädda ditt företag – både för din och samhällets skull.

SATSA PÅ FÖRETAGSFINANSIERING

Även om regeringen har skjutit till miljarder till företagarna under coronapandemin, så har inte alltid pengarna kommit till de företagare som verkligen behöver dem. Många gånger är det bäst att helt enkelt bara ta tag i sin egen situation. Själv är bästa slav är ett vanligt motto för drivna företagare. Ta ansvar, se till att det blir gjort, så fixar det sig. Det gäller också ekonomin. Om du har ett väl fungerande företag som behöver utvecklas eller om verksamheten har fått tillfälliga ekonomiska problem på grund av yttre omständigheter, så är det smart att ta ett företagslån. Då kan du som företagare fortsätta arbeta med ditt företag, behålla jobben och vara en del i den bärande samhällsstrukturen. Förutom att du får fortsätta hålla på med ditt livsverk. För det är roligt att driva företag. Gå in på https://www.fakturino.se och hitta den företagsfinansiering som passar dig.

FÖRETAGEN – VIKTIGA FÖR SAMHÄLLET

Ur en samhällspolitisk aspekt är företagen oerhört viktiga. I Sverige finns många innovativa företag som både sätter oss på världskartan och som för samhället framåt. Just nu är bilbatterifabriken Northvolt i fokus. Förutom att Nothvolt kommer att ge massa jobb i Skellefteåtrakten och inbringa skatteintäkter, så kommer företaget också att bidra med bättre miljöteknik. Det är företag som bygger bilbatterier och utvecklar elflyg, inte stater. Därför är det så viktigt utifrån många samhällsaspekter att företag får växa och att det finns ett gynnsamt samhällsklimat så att kreativa personer vågar testa nya idéer. Det spelar heller ingen roll om du har ett litet företag eller en stor industri. Båda är viktiga för att ge jobb och skatteintäkter. Låt oss säga att du är egenföretagare och driver en konsultfirma utan anställda. Genom ditt företag får samhället in skatt, men du köper också produkter och tjänster för att kunna driva ditt företag. Ett företag ger inte bara inkomst till personen som får lön, det ger också andra företagare möjlighet att driva företag.

SAMHÄLLSPOLITIK

Idag inser alla politiska partier att företagen måste få hjälp för att kunna utvecklas. Förr i tiden handlade samhällspolitiken ofta om de stora företagen, industrierna, som gav väldigt många arbetstillfällen. Men samhällsutvecklingen i Sverige har förändrats. De stora industrierna finns inte kvar i samma utsträckning, utan nu är det primärt små och mellanstora företag som är Sveriges ryggrad. Naturligtvis finns det kvar vissa industrier, som Volvo lastvagnar och LKAB, men det är fler personer som arbetar i tjänsteföretag än utpräglade industriföretag. Det har medfört att samhällspolitiken har förändrats kring just företagande. I Sverige finns det faktiskt hela 1,2 miljoner företag. Fram till 80-talet var Sverige en industrination, nu är det primärt en tjänstenation med många mindre innovativa och specialiserade företag.

Svenska finansministrar

Genom historien har Sverige haft en rad mer eller mindre kända finansministrar. Finansministern arbetar nära statsministern, och har ansvar för landets ekonomi, men får trots det inte lika mycket plats i rampljuset som regeringschefen, statsministern. Vissa finansministrar har dock syns mer än andra.

Anders Borg syntes till exempel både på grund av sitt arbete som finansminister, och på grund av sitt utseende; med hästsvans och örhänge stack han ut från mängden, enligt vissa på ett positivt sätt, enligt andra på ett negativt sätt. Borg tillträdde posten som finansminister i samband med att alliansen vann valet år 2006, och meddelade att han skulle avgå efter att alliansen förlorat valet 2014. Under de år Borg innehade posten ledde han ett starkt finansdepartement, där Borg i princip hade vetorätt i de regeringsfrågor som rörde finanser. Han utsågs också till EU:s främste finansminister år 2011 av tidningen Financial Times.

En finansminister som kanske framförallt är ihågkommen för de många kontroverser som omgav hans ministertid är Bosse Ringholm. Ringholm innehade många tunga poster under regeringen Persson, bland annat finansminsister mellan år 1999 och 2004. Han har bland annat varit i blåsväder för att ha glömt att lägga på luren efter att ha talat med journalister i telefon (vid två tillfällen) varpå privata samtal har spelats in och offentliggjorts.

En finansminister som alla känner till namnet, men som de flesta bara känner som svensk statsminister, är Hjalmar Branting. Innan Branting blev statsminister innehade han dock posten som finansminister i Nils Edéns regering. Han blev dock kortlivad i den rollen, då han bara innehade ämbetet mellan oktober 1917 och januari 1918 innan han slutade självmant, för att han inte kände att ämbetet passade honom.

För att klara ämbetet som finansminister krävs (förhoppningsvis) i alla fall ett visst mått av känsla för ekonomi och finanser och hur man lägger upp en budget och får pengar att räcka till. Om du själv saknar de egenskaperna, och ofta märker att du inte har tillräckligt med pengar för att täcka dina utgifter, kan en lösning i nödfall vara att ta ett snabblån. På det sättet kan du betala akuta utgifter, och sedan betala tillbaka lånet när mer pengar har kommit in. I längden är det dock en bra idé att se över sin ekonomi om man märker att detta händer ofta.

Mona Sahlin

Mona Sahlin är en svensk före detta politiker som varit statsråd, innehaft flera olika ministerposter, varit vice statsminister 1994-1995 och blev partiordförande tillika partiledare för socialdemokraterna 2007-2011. Mona Sahlin kommer från en socialdemokratisk familj som haft politiska förtroendeuppdrag. Hon inledde sin politiska karriär 1982 och var då med sina 25 år den yngsta riksdagsledamoten. Sahlin tillhörde sedan 1990 det socialdemokratiska partiets verkställande utskott, det vill säga var en del av partiets innersta kärna, och förblev så till sin avgång 2011. Riksdagsvalet 2010 gick riktigt dåligt för socialdemokraterna, det blev partiets sämsta riksdagsval sedan införandet av allmän rösträtt, vilket gjorde att många krävde hennes avgång. Så blev det också och på socialdemokraternas extrakongress den 25 mars 2011 efterträddes Mona Sahlin av Håkan Juholt på partiordförandeposten. Mona Sahlin är sedan 1982 gift med den likaledes socialdemokratiske politikern Bo Sahlin och tillsammans har de fyra barn, varav ett dog innan ett års ålder. Sahlin har även en dotter från ett tidigare förhållande.

Svårt att hantera pengar

Tyvärr har Mona Sahlins enastående karriär fläckats av diverse affärer och politiska skandaler. Först ut var den så kallade ‘Toblerone-affären’, där tidningen Expressen i oktober 1995 rapporterade att Sahlin under den tid då hon var arbetsmarknadsminister 1990-1991 vid flera tillfällen använt statens kontokort för att göra privata inköp, bland annat choklad av märket Toblerone. Sahlin fick avgå från sin post och kunde vid det tillfället inte längre kandidera till partiledare. Vid den tidpunkten tyckte många att en del privata inköp inte var så farligt, men det har senare visat sig att hon egentligen haft svårt för det där med ekonomi under hela livet. Bland annat har hon i perioder haft skulder till kronofogden, främst på grund av obetalda skatter, och hon har också gjort personlig konkurs i sitt privata företag på grund av likviditetsproblem. 2014 blev Mona Sahlin Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism men den rundan slutade med att hon två år senare fick lämna uppdraget efter att hon hade utfärdat falska intyg åt sin livvakt. Det spekuleras om hon har ett förhållande med livvakten och hon erkänner sig skyldig till brottet, som ger 80 dagsböter. Mona Sahlin har även skrivit 2 böcker; ‘Med mina ord’ och ‘Möjligheternas land’.

Få tillskott i kassan

Det man kan lära sig av Mona Sahlin-affärerna är hur viktigt det är att ha koll på sin ekonomi. Men även den mest välskötta ekonomi kan ibland behöva tillskott i kassan. Man skulle kunna tro att det går bra att låna pengar även om man inte har en välskött ekonomi, men så är inte fallet. För att kunna få ellos privatlån upp till 30 000 kronor så behöver man ha en balanserad ekonomi och bra koll på sina inkomster och utgifter. Detta för att alla svenska kreditinstitut enligt svensk lag är tvungna att ta en kreditupplysning, det finns det ingen väg runt längre, vare sig för konsumenten eller för lånegivaren. I grund och botten är det dock bra, både för låntagaren och kreditgivaren. Lagstiftaren vill säkerställa att låntagaren kan betala tillbaka lånet och att kreditinstitut ska ta ansvar för att inte låna ut pengar till människor som inte kan hantera sina skulder. Ett privatlån kan man i princip använda till vad man vill, en semesterresa, en renovering eller varför inte lite Toblerone?

Hårdare debatter i svensk politik

Debattklimatet har blivit tuffare under de senaste åren och glåpord och epitet haglar i framförallt media och på internet men trots detta saknas verklig debatt. Det pågår en slags infantilisering inom den politiska retoriken och sällan är det argumenten som bär debatten framåt. Det verkar snarare som att man använder orden som slagträ i debatterna. Det är väl sällan som så många ord sagt så lite i svensk politik. Ibland talas det om självcensur och åsiktskorridorer. Man flyr de verkliga problemen i rädslan att hamna i skottgluggen för de fula orden och under tiden växer problemen. Yttrandefriheten har fått stryka på foten inför rädslan att bli uthängd på debattörernas skampålar.

Trumps fel att debatten hårdnat?

I en artikel med rubriken “Politiker använder hårdare uttryck i debatter” ondgör sig retorikexperten över det hon kallar för “Trumpifiering” och menar att det hårda politiska klimatet hämtat sin näring från Trumps retorik. Det stämmer inte riktigt. Infantiliseringen av det svenska språkbruket började långt innan Trump annonserade att han skulle kandidera till presidentposten. Visserligen kan Trump vara plump men den här gången är han oskyldig Det språkliga förfallet började tidigare. Det är det språkliga förfallet som får en svensk riksdagsdebatt på TV att likna en sandlåda där det mesta går ut på att smutskasta sin kontrahent snarare än att lösa problem. Det är en trist utveckling, speciellt för den som vill ha seriös, lösningsfokuserad, debatt.

Vem bestämmer över Åsiktskorridoren?

Nå, om det inte är Trump som skapat det bistrare klimatet inom svensk debatt vem är det då som bestämmer över åsiktskorridoren? Begreppet “åsiktskorridor” är intressant i sig då det är ett uttryck som använts under de senaste åren. I takt med att debattklimatet hårdnat så skapades begreppet “åsiktskorridor” och det användes första gången i en artikel i Expressen. Det intressanta är; hur, av vem och varför skapades åsiktskorridoren? Det är först när man är svaret på spåren som man förstår vem som har något att vinna på den låga nivån på svensk politisk debatt. Någon vill att den verkliga debatten ska tystna. Varför? Vi löser inga problem innan vi avslöjat vem som vinner på det infantila språkbruket.

Samhällspolitik och vuxenutbildning

Ibland vet man inte vad man vill utbilda sig till förrän man har uppnått vuxen ålder. Därför är det mycket viktigt att det finns vuxenutbildning i vårt samhälle. Kanske vill man vidareutbilda sig eller kanske vill man välja en helt annan väg i arbetslivet. Det finns många olika utbildningar till vuxna. Vissa är utbildningar som leder till ett specifikt yrke, medan andra utbildningar kan innebära att man får möjligheten att läsa upp eller komplettera betygen för att få behörighet till högskolan och universitet. SFI är också en oerhört viktig del av svensk vuxenutbildning.

Politiken styr vuxenutbildningar

De kommunala vuxenutbildningarna består av komvux, SFI och särvux. Utbildningarna ges både på grundläggande och gymnasial nivå. Samhällspolitik och vuxenutbildning går hand i hand och inom en snar framtid kommer det att genomföras en utredning om hur eleverna snabbare kan utföra sin studier. Ett steg i denna förändring är att ge lärarna på komvux fortbildning, eftersom det idag inte finns en särskild utbildning för lärare som vill undervisa på komvux. Något regeringen också ska titta över är hur betygsskalan ska se ut i framtiden. Kanske räcker det med enklare betyg istället för dagens betygsskala från A-F. Regeringens beslut efter utredningen kommer att tas den 31 augusti 2018.

Praktik på företag är viktigt för yrkesutbildningar

Det finns många olika varianter på utbildningar som passar vuxna. Utbudet ändras från år till år och styrs mycket av politiken och efterfrågan. Kanske vill man kunna börja jobba direkt efter utbildningen. Då är vuxenutbildningar som är yrkesinriktade det perfekta valet. I en yrkesutbildning är det vanligt att man får göra praktik på olika företag. Det är först då man får en känsla för yrket och arbetsuppgifterna på riktigt. Dessutom har man chans till att knyta nya kontakter och visa vad man går för. Det finns en rad olika förslag på praktikplatser, till exempel på företagsaktiviteter i stockholm med omnejd.