Hårdare debatter i svensk politik

Debattklimatet har blivit tuffare under de senaste åren och glåpord och epitet haglar i framförallt media och på internet men trots detta saknas verklig debatt. Det pågår en slags infantilisering inom den politiska retoriken och sällan är det argumenten som bär debatten framåt. Det verkar snarare som att man använder orden som slagträ i debatterna. Det är väl sällan som så många ord sagt så lite i svensk politik. Ibland talas det om självcensur och åsiktskorridorer. Man flyr de verkliga problemen i rädslan att hamna i skottgluggen för de fula orden och under tiden växer problemen. Yttrandefriheten har fått stryka på foten inför rädslan att bli uthängd på debattörernas skampålar.

Trumps fel att debatten hårdnat?

I en artikel med rubriken “Politiker använder hårdare uttryck i debatter” ondgör sig retorikexperten över det hon kallar för “Trumpifiering” och menar att det hårda politiska klimatet hämtat sin näring från Trumps retorik. Det stämmer inte riktigt. Infantiliseringen av det svenska språkbruket började långt innan Trump annonserade att han skulle kandidera till presidentposten. Visserligen kan Trump vara plump men den här gången är han oskyldig Det språkliga förfallet började tidigare. Det är det språkliga förfallet som får en svensk riksdagsdebatt på TV att likna en sandlåda där det mesta går ut på att smutskasta sin kontrahent snarare än att lösa problem. Det är en trist utveckling, speciellt för den som vill ha seriös, lösningsfokuserad, debatt.

Vem bestämmer över Åsiktskorridoren?

Nå, om det inte är Trump som skapat det bistrare klimatet inom svensk debatt vem är det då som bestämmer över åsiktskorridoren? Begreppet “åsiktskorridor” är intressant i sig då det är ett uttryck som använts under de senaste åren. I takt med att debattklimatet hårdnat så skapades begreppet “åsiktskorridor” och det användes första gången i en artikel i Expressen. Det intressanta är; hur, av vem och varför skapades åsiktskorridoren? Det är först när man är svaret på spåren som man förstår vem som har något att vinna på den låga nivån på svensk politisk debatt. Någon vill att den verkliga debatten ska tystna. Varför? Vi löser inga problem innan vi avslöjat vem som vinner på det infantila språkbruket.

Samhällspolitik och vuxenutbildning

Ibland vet man inte vad man vill utbilda sig till förrän man har uppnått vuxen ålder. Därför är det mycket viktigt att det finns vuxenutbildning i vårt samhälle. Kanske vill man vidareutbilda sig eller kanske vill man välja en helt annan väg i arbetslivet. Det finns många olika utbildningar till vuxna. Vissa är utbildningar som leder till ett specifikt yrke, medan andra utbildningar kan innebära att man får möjligheten att läsa upp eller komplettera betygen för att få behörighet till högskolan och universitet. SFI är också en oerhört viktig del av svensk vuxenutbildning.

Politiken styr vuxenutbildningar

De kommunala vuxenutbildningarna består av komvux, SFI och särvux. Utbildningarna ges både på grundläggande och gymnasial nivå. Samhällspolitik och vuxenutbildning går hand i hand och inom en snar framtid kommer det att genomföras en utredning om hur eleverna snabbare kan utföra sin studier. Ett steg i denna förändring är att ge lärarna på komvux fortbildning, eftersom det idag inte finns en särskild utbildning för lärare som vill undervisa på komvux. Något regeringen också ska titta över är hur betygsskalan ska se ut i framtiden. Kanske räcker det med enklare betyg istället för dagens betygsskala från A-F. Regeringens beslut efter utredningen kommer att tas den 31 augusti 2018.

Praktik på företag är viktigt för yrkesutbildningar

Det finns många olika varianter på utbildningar som passar vuxna. Utbudet ändras från år till år och styrs mycket av politiken och efterfrågan. Kanske vill man kunna börja jobba direkt efter utbildningen. Då är vuxenutbildningar som är yrkesinriktade det perfekta valet. I en yrkesutbildning är det vanligt att man får göra praktik på olika företag. Det är först då man får en känsla för yrket och arbetsuppgifterna på riktigt. Dessutom har man chans till att knyta nya kontakter och visa vad man går för. Det finns en rad olika förslag på praktikplatser, till exempel på företagsaktiviteter i stockholm med omnejd.

Kvinnlig rösträtt – ett kliv framåt

Sverige var långt ifrån det första nordiska landet med kvinnlig rösträtt, faktum är att Danmark, Norge och Finland var flera år före Sverige vad det gäller kvinnlig rösträtt. Riksdagen ältade frågan om kvinnlig rösträtt utifrån en statlig utredning som skulle pågå från 1907 framtill 1919 – det vill säga – det tog tolv år innan riksdagen röstade med majoritet för den kvinnliga rösträtten i Sverige. Motståndet kring en kvinnlig rösträtt återfanns hos både män och kvinnor i alla grupper av samhället, därav tog det lång tid för Sveriges riksdag att rösta fram en majoritet i Riksdagen. Det första allmänna valet – där både män och kvinnor kunde lägga sin röst – hölls det historiska året 1921.

Ett stort kliv framåt för rättvisa, jämlikhet och fullständigt politiskt inflytande för Sveriges kvinnor. Dock ett litet steg när det gäller att få komma in i maktens korridorer på riktig, det vill säga; att på allvar få jämlika löner, chefspositioner och ledarpositioner. Det skulle dröja ytterligare ca: 20 år innan kvinnor kom ut från hushållen och in på arbetsmarknaden. En stor orsak till kvinnornas intåg på svensk arbetsmarknad var andra världskrigets krigsberedskap i Sverige. Statistiken beräknar att ca 200.000-300.000 män sattes i krigsberedskap mellan åren 1938 och 1945 i Sverige. Det här med genushistoria är intressant och spännande, ta chansen och gör högskoleprovet och kom in på en genusutbildning vid ett universitet eller en högskola. Utbildning berikar verkligen intellektet.

Kriget, feminismen och samhället

Sverige var tvunget att mobilisera arbetskraften under andra världskriget och det blev kvinnornas uppgift att ta över männens arbetsåtaganden. Till största delen hamnade kvinnorna i mindre företag eller mellanstora företag. Inom industrin ökade inte antalet kvinnor i någon större utsträckning. Vad det gällde lönerna fick kvinnorna till en början ofta endast hälften betalt i lön i förhållande till männens löner. Detta blev en facklig fråga och kvinnorna lyckade komma upp i löner som var 80% av vad männen tjänat för samma arbetsuppgifter. Tro dock inte att kvinnorna skulle få vara kvar på arbetsmarknaden efter krigets slut. När de svenska männen återvände från krigsberedskapen blev ordningen återigen återställd – hemmafru-idealet återkom med full kraft i Sverige på 1950-talet.

Hemmafruidealet och arbetskraftsinvandringen

På den svenska arbetsmarknaden behövdes mer arbetskraft för att hålla industrin igång (som gick på högvarv efter ett sönderbombat Europa). Material, träråvaror och inte minst svenskt stål och järn krävdes för att kunna återuppbygga ett Europa i spillror. Dock var det inte de svenska hushållsfruarna som arbetat under kriget svenska staten ville sätta i arbetet. Istället påbörjades en mycket stor arbetskraftsinvandring till Sverige som skulle fortgå ända framtill 1970-talet. Till stor del var det invandrare som byggde upp det svenska folkhemmet under tidsperioden 1950 fram till 1970-talet. Det var inte förrän barnomsorgen under 1970-talet byggdes ut som svenska hushållsfruar på riktigt kunde kliva ut på arbetsmarknaden. Problemet med hushåll, barnpassning och familjeliv ville arbetsgivare lösa med deltidsarbete, såväl nu som då. Att deltidsarbetet fortfarande skall ses som en typisk kvinnofälla hänger ihop med kvinnornas lägre löner. Hög tid för Sverige att göra som Island – lagstifta fram jämställda löner!

En föränderlig värld

Det politiska landskapet har förändrats från en traditionell höger-vänsterskala. Sverige har sen början på 1900-talet ritat om sin politiska karta och idag har vi helt andra politiska samarbeten än tidigare. januariöverenskommelsen är ett tydligt bevis på att nya koalitioner är möjliga.

I Sverige har missnöjet med de etablerade partierna vuxit sen 2000-talet. På senare tid har en rad reportage avslöjat hur människor som mår dåligt hamnat mellan stolarna och inte fått den hjälp de behöver. Ett av de stora hälsoproblemen idag är den psykiska ohälsan och stressrelaterade sjukdomar som vuxit och många får vänta på hjälp alldeles för länge. När den offentliga hälso-sjukvården brister går det att vända sig till privata alternativ och hos ljungsjöberg går det att få hjälp utan att behöva vänta månad efter månad. Stress och psykisk ohälsa påverkas av samhällspolitiken även om det är indirekt påverkan. Ekonomin har blommat men samtidigt har klyftorna i samhället ökat vilket gör att fler lockas av enkla lösningar på komplexa problem.

Höger, vänster eller mittemellan?

Statsvetenskaplig forskning konstaterar att väljare idag har mindre ideologisk anknytning än tidigare. Få väljare skulle historiskt rösta vänster i ena valet och höger i nästa. Idag är väljare öppna för att rösta vänster i riksdagsvalet men höger i kommunvalet. En av anledningarna kan vara att flera partier i jakt på väljare har börjat röra sig allt mer mot mitten. Chantal Mouffe är en känd statsvetenskaplig teoretiker som menar att det måste finnas passion i politiken. Mouffe menar att när det blir allt svårare för väljare att se skillnad på politiska partier växer de extrema partierna.

 

Efter EU-valet i maj står det klart att Europa har blivit allt mer politiskt fragmentiserat. Populistiska partier vinner mark och tar väljare från de klassiska partierna. Oavsett vart man står politiskt så finns det idag stora utmaningar för demokratiska partier. Detta är inte unikt för Europa utan det är en våg av populister som vinner mark. Trump i USA är kanske den mest omdiskuterade ledaren idag.

Trump har lyckats kanalisera det växande missnöjet med den traditionella politiken. Trump har blivit populär genom att tala till de som känner att deras privilegier hotas i en föränderlig och globaliserad värld. Han har kommit att bli en utmaning för den fria pressen som han har utpekat som folkets fiende, han har haft svårt att ta avstånd från de högerextrema och visar en tydlig skepticism till klimatförändringar. Trumps väljare bryr sig inte om han ljugit över tiotusen gånger hittills under sin mandatperiod. Världsekonomin uppbyggd på en global handel där transnationella handelsavtal utgör stommen. När Trump nu går hårt åt med handelstullar svajar börserna och den globala ekonomin.

EU efter valet

De stora partierna har i många fall backat och partiledare avgår på grund av de dåliga valresultaten. Europa står inför många stora utmaningar och de närmsta åren behöver politiker visa att de lyssnar på sina väljare. Stora samhällsproblem som psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar behöver tas på allvar. Demokratin utmanas idag men kan likt ett långt äktenskap vitaliseras om man bara börjar prata med varandra. Kanske demokratin också behöver lite äktenskapsrådgivning?

FÖRDELAR MED LAGAR I SAMHÄLLET

Ett samhälle utan lagar skulle bli ganska kaotiskt. Lagar och regler tillåter oss att fastställa normer och lösa konflikter på ett förutsägbart sätt. Detta förhindrar att personer med mycket makt och inflytande kan påverka utfallet av tvister som är orimligt gynnsamma för dem. Det faktum att lagar finns på plats innan ett rättsfall uppstår innebär att det blir mycket svårare att påverka resultatet.

 

Om det saknas lagar skulle vi istället förlita oss på sociala normer och ingen skulle straffas för att bryta mot en social norm. Även om de flesta kanske skulle följa normerna finns alltid risken att någon inte gör det. På sikt skulle det bli ett laglöst samhälle i likhet med vilda västern där den med mest makt och inflytande vinner konflikter.

 

Skillnaden mellan en social norm och en lag är att lagen är en tvingad överenskommelse som tvingar människor att hålla sig inom ett bestämt beteende. I många fall är det uppenbart vilken lag som gäller medan det i andra fall är mer komplext, såsom inom IT och immaterialrätt. Därför ser många fördelarna med att anlita en professionell advokat eller en välrenommerad advokatbyrå som Magnusson Law Advokatbyrå, vilka är specialister inom juridiska områden. För en lekman är det nämligen svårt att känna till alla lagar och regler eftersom det finns 28 rättsområden och 800 författningar.

Härnäst presenteras flera fördelar med advokater och ett rättssystem i samhället:

  • Skyddar dig från oetiskt beteende.
  • Främjar goda handlingar.
  • Löser tvister mellan personer och organisationer.
  • Underlättar förändringar i samhället.

Fortsätt läsa för att se närmare på dessa fantastiska fördelar!

TOPP 4 FÖRDELAR SOM DU INTE FÅR MISSA

1. Skyddar dig från oetiskt beteende. Med lagar på plats kan du njuta av socialt umgänge och göra affärer utan oro för att bli skadad, inte bara fysiskt utan också affärsmässigt. Du bör därför inte bara kontakta en advokat om du blivit utsatt för våld, utan också om du misstänker ett avtalsbrott eller ett annan tvivelaktigt beteende i affärer. En rekommendation är att rådfråga en advokatbyrå i klass med Magnusson Law Advokatbyrå som är vinnare av Årets Advokatbyrå. Kom ihåg att när någon vill skada dig kommer du att skyddas av lagarna. Oavsett ekonomisk status kan personen hållas häktad tills personen bevisats vara skyldig.

2. Främjar goda handlingar. Lagarna gör alla medvetna om sina handlingar och till och med rädda för att begå misstag.

3. Löser tvister mellan personer och organisationer. Det är speciellt affärsmässiga tvister som drar nytta av att ha lagar på plats. Det underlättar väsentligt tvister om arv, tillgångar och markfastigheter.

4. Underlättar förändringar i samhället. Lagarna underlättar förändringar inte bara i samhället utan också för hela landet. I teorin skulle det inte finnas några brott och konflikter om alla följde lagarna.

Borgmästarämbetet i Sverige

Idag finns egentligen inget ämbete i Sverige som heter borgmästare. Istället brukar de faktiska uppgifter som en borgmästare har ansvar för skötas av så kallade kommunalråd, som i Stockholms stad kallas borgarråd. De ceremoniella uppgifter som en borgmästare vanligtvis har brukar istället hanteras av ordföranden för kommunfullmäktige i respektive kommun. Det förekommer visserligen att titeln borgmästare fortfarande används i Sverige, men den har inget egentligt stöd i lagen.

Historiskt har det dock förekommit borgmästare i Sverige. Titeln och ämbetet kom till Sverige på 1200-talet från Tyskland, och det första belägget i skrift för titeln är från 1288, i Jönköping. Borgmästaren var ursprungligen en folkvald person, men med tiden övergick ämbetet till att utses av rådet. Detta gick ännu längre på 1500- och 1600-talen, då det ofta förekom att kungen själv valde vem som skulle tillsättas på borgmästarposten. Detta väckte dock protester, som till slut ledde till att man slog fast i lagen att magistraten och borgerskapet hade rätt att föreslå kandidaterna till borgmästarposten. Kungen kunde sedan utse någon av dessa kandidater till ämbetet.

Att vara borgmästare var när ämbetet var relativt nytt en slags bisyssla, som borgare som idkade affärer eller handel i städerna ägnade sig åt. Med tiden blev dock borgmästarrollen allt mer omfattande, och de som utsågs till posten var snarare juridiskt utbildade än handelsmän och köpmän.

Borgmästartiteln fanns kvar i Sverige fram till år 1970, men den innebar då inte det som man traditionellt förknippar med titeln; istället innebar borgmästartiteln en slags domartjänst, där borgmästaren hade domarkompetens (det vill säga var juridiskt utbildad) och var ordförande i stadens magistrat och rådhusrätt. Som exempel kan ges Härje Stenberg, som var den siste borgmästaren i Göteborg, mellan 1967 och 1970. Han utbildade sig i Uppsala, där han tog en juridisk kandidatexamen, och gjorde sedan juridisk karriär, först som fiskal i Svea hovrätt, sedan som stadsnotarie i Göteborgs rådhusrätt, assessor, rådman och till slut borgmästare. Han avslutade sin karriär som president i Hovrätten för västra Sverige.

Om du själv vill göra karriär inom Göteborgs kommun eller som domare i det svenska rättssystemet, och ska flytta till Göteborg som ett led i din karriär, kan du behöva hjälp av en flyttfirma. Du hittar enkelt en flyttfirma i Göteborg på Rentandmove.se. Sedan kan du koncentrera dig på dina juridiskstudier eller ditt nya jobb.

Det svenska folkhemmet

Om det finns något som definierar det svenska 1900-talet lär det vara idén om folkhemmet. Det var en tanke som kom upp gradvis under första halvan av seklet för att nå sin fulla potential under andra halvan av århundrandet. Även om folkhemmet inte har en lika konkret närvaro i den politiska debatten idag står det ändå klart att samhällspolitiken liksom våra dagliga liv har påverkats på ett fundamentalt sätt av dess idé. På så sätt lever folkhemmet vidare och lär fortsätta att göra det under många år framöver – oavsett om den politiska idén kommer att omsättas till praktik igen eller inte.

Arkitekten bakom folkhemmet hette Per-Albin Hansson. Han var statsminister under 1930-talet och det var i samband med hans tillträde som han myntade det numera berömda uttrycket. Med tanke på att det var en orolig period för Europa ansåg Hansson att det fanns ännu större behov av ett hem som skulle överskrida familjegränser och på så sätt vara verkligt inkluderade. Idén var att alla svenskar skulle få tillgång till grundläggande skyddsnät som sjukvård och tak över huvudet även om de inte var bemedlade. Den offentliga servicen skulle vara lika för alla invånare och bekostas av skattereformer.

 

Folkhemmet var inte utan sina kritiker. Per-Albin Hansson var en socialdemokrat som trodde på behovet av att låta höginkomsttagare bekosta offentliga kostnader för mindre lyckligt lottade medborgare. Det betydde att han fick mycket mothugg av politiker på högerkanten som menade att samhället inte borde förlita sig på så dyra reformer som folkhemmet föranledde. Hansson fick dock stöd av ledande akademiker under perioden som Alva och Gunnar Myrdal som i sin ekonomiska forskning visade att det fanns en behövlighet av övergripande förändringar inom befolkningsfrågan.

Kopplingarna mellan universitetsvärlden och de politiska korridorerna var vid denna tidpunkt täta. Det var just sociologisk forskning som ofta låg till grund för att förbereda reformerna som politikerna sedan utförde. På så sätt kunde förespråkare för folkhemmet förlita sig på nya rapporter för att driva sina teser istället för att – som tidigare hade varit brukligt – endast förmedla sina åsikter utifrån ideologiska utgångspunkter. Folkhemmet ledde till att hushållen fick större resurser att utnyttja för exempelvis konsumtion. Medan de fick hålla tillgodo med fysiska butiker går det numera att hitta det mesta på nätet, som på kampanjjakt.se. De erbjuder bland annat böcker till bra priser om man använder deras bokus rabattkod.

Carl Bildt – en omtalad politikerCarl Bildt – en omtalad politiker

Carl Bildt är ett känt namn och ansikte för de flesta svenskar. Under sina decennier i offentlighetens ljus har han hunnit med det mesta inom politiken och det har lett till att han är en av våra mest omskrivna kändisar. Bildt kan knappast kallas för folkkär – men det finns få som saknar en åsikt om honom. Redan i ungdomen som engagerad ordförande i elevrådet rörde han upp känslor och såg till att göra sig hörd. Numera har han dragit sig tillbaka från toppolitiken, men han fortsätter att delta i den offentliga debatten från sin position som toppnamn och hans expertis är efterfrågan runt om i världen.

Carl Bildt kommer ifrån en anrik släkt där farfar Nils Bildt var en framgångsrik general. Med sina adliga rötter kände han sig snabbt hemma inom de finare salongerna. Det var Moderata samlingspartiet som blev Carl Bildts politiska hemvist när han tidigt engagerade sig politiskt i tonåren. Han skulle snabbt göra raketkarriär inom partiet – först som politisk sekreterare, sedan som partiledare, för att så småningom bli hela Sveriges statsminister. Det hann han bara vara i tre år, men det visade ändå att Carl Bildts ambitioner – hur stora de än är – tenderar att uppfyllas.

Efter det förlorade valet 1994 avgick Bildt som Moderaternas partiledare och valde istället att satsa på en internationell karriär. I mitten av 1990-talet upptogs det internationella samfundets resurser till stor del åt den pågående konflikten på Balkan. Carl Bildts uppgift blev att – igenom sin arbetsgivare EU – försöka mäkla fred mellan parterna, främst i Bosnien och Hercegovina. Bildt var dock inte klar med sin karriär i toppolitiken. 2006 gjorde han en överraskande återkomst när han tog plats som utrikesminister i Fredrik Reinfeldts alliansregering. Den posten behöll han sedan i åtta år innan Alliansen förlorade makten 2014.

Under årens lopp har Bildt också utsatts för hård kritik, bland annat för engagemang i det omstridda bolaget Lundin Oil. På senare år har han framför allt agerat som konsult och föreläsare där han har varit ett eftertraktat namn på olika toppmöten. I skymundan av hans professionella uppdrag har Bildt också hunnit med att fostra tre barn. Om du också har barn och vill ha rejäla produkter kan du kolla in big baby.

Fångarnas dilemma

Fångarnas dilemma är ett klassiskt filosofiskt problem som på sätt och vis kan sägas ringa in alla problem mänskligheten står inför. Ett snillrikt utformat dilemma som visar hur vi människor trots att vi har allt att vinna på det inte alltid väljer det som är bäst för oss.

Som fångarnas dilemma visar är det inte alltid vi som individer väljer vad som är bäst för oss. Det kan vara lättare än vad du tror att hamna i en ond cirkel av alkohol- och drogproblematik eller spelberoende. Särskilt om du i övrigt lever ett stressigt liv. Ljung & Sjöberg är experter på att arbeta med psykisk ohälsa av olika slag och har tagit fasta på att problematik av de här slagen kan få stort inflytande på våra arbetsplatser. Med förmågan att jobba både på organisatorisk och individuell nivå är ljungsjöberg ett av de bästa alternativen för att jobba med företagshälsa både preventivt och symptominriktat.

Ett enkelt exempel

Fångarnas dilemma utgår från en tänkt situation där två personer blir tillfångatagna för ett brott de begått tillsammans. Båda förhörs enskilt och var och en har ett val att göra: att tala eller tiga.

  • En talar, en tiger – den som talar blir fri, den som tiger åker dit på 10 år
  • Båda håller tyst – båda får 6 månader i fängelse
  • Båda vittnar – båda får 2 år i fängelse

Relevant för vår tid

 

Det är fantastiskt att vi människor har förmågan att bortse från det som ofrånkomligen står framför oss. Bortse från teoretiska idéer som så klockrent ringar in vad vårt dilemma är. Som fångarnas dilemma. Idag används det ofta som ett illustrativt exempel för utmaningarna vi står inför när det gäller klimatet. I den meningen visar fångarnas dilemma hur alla länder har rationell nytta att sänka sina utsläpp men samtidigt hur mycket de har att förlora på om inte alla andra länder också gör samma sak.

Men det kan också användas för att förklara mer triviala skeenden. Nyligen använde tidningen New Yorker fångarnas dilemma för att förklara varför så många som jobbar i Vita Huset under President Trump väljer att läcka detaljer till pressen. I det avseendet sägs det bygga på att Trump skapat en arbetsmiljö som till stora delar föder samma förutsättningar som de fångarna ställs inför i dilemmat. Det kan med andra ord finnas mycket att vinna på att prata om man kan förvänta sig att andra håller tyst.

Men en tankemodell ändå

Inom spelteorin har man uppfunnit en lång rad tänkta lösningar på fångarnas dilemma. Till exempel har man tagit fasta på det självklara i att dilemmat är ett tankeexperiment. I verkligheten interagerar människor upprepade gånger med varandra vilket gör att vi kan utveckla strategier för att bryta dödläget i fångarnas dilemma.

Kända svenska statsmän

Historien är alltid en kollektiv process där många faktorer har varit avgörande för att skapa vår samtid. Ändå finns det några viktiga personer som har varit särskilt betydelsefulla för att skapa samhällspolitiken genom åren. Majoriteten av dem har traditionellt varit män av historiska skäl – men bara ytterst få har lyckats sätta ett permanent avtryck. Två av dem är Olof Palme och Dag Hammarskjöld. Båda dog tragiskt nog i förtid, men det är inte de enda likheterna mellan dem. Även om Palme arbetade inom inrikespolitiken medan Hammarskjöld stod för sin politiska gärning utomlands drevs de båda av en vilja att göra samhället bättre.

 föddes 1927 och växte upp i en överklassfamilj på Östermalm. Det hade kunnat leda till ett mer konventionellt yrke för människor med den typen av bakgrund – som företagsledare eller åtminstone högerpolitiker – men för Palme var det alltid givet att bli socialdemokrat. I ett uppmärksammat tal berättade han passionerat om varför han var en demokratisk socialist. Han blev statsminister redan 1969 och höll positionen – med avbrott under högerkoalitionen i slutet av 1970-talet – ända till 1986 när han mördades. Under sin tid var Palme ofta ifrågasatt från många olika håll, men i våra dagar har han fått en renässans med både filmer och böcker som har publicerats om honom.

Dag Hammarskjölds väg till maktens korridorer var något annorlunda. Han föddes in i en renodlad politikerfamilj där pappa Hjalmar skulle bli statsminister. Dessförinnan hade han varit landshövding i Uppsala län, vilket ledde till att Dag växte upp på Uppsala slott. Det var också i Uppsala och sedermera Stockholm som Hammarskjöld bedrev sina studier. Han påbörjade sin politiska bana i Utrikesdepartementet, vilket snart ledde till att han fick utlandstjänster. Hammarskjölds största stund kom när han utsågs till generalsekreterare för FN 1953. Dessvärre fick han bara hålla positionen i åtta år innan han dog i en flygolycka i Afrika 1961.

Både Palme och Hammarskjöld hade en litterär ådra som tog sig olika uttryck. Palme var en skicklig talare vars retoriska förmåga har gått till eftervärlden som smått legendarisk. Hammarskjöld, å sin sida, valdes in i Svenska akademien och hade ett välutvecklat sinne för litteratur.